brightlovelight

Det är konstigt. Jag är verkligen en sprallig person som knappt kan sitta still för fem öre. 
Nu när jag blivit beordrad att ta det lugnt käns det nästan som en befrielse. Annars går jag upp och gör något sålänge jag har en gnutta energi. Nu vet jag att det är enbart vila som gäller. Fram till tisdag.
Tanken på att vara i princip själv i 5 dagar käns helt okej. Hoppas på att jag får lite besök av någon av mina vänner eller så, men på det stora hela tycker jag det är skönt att bara få vara. Inte behöva göra något alls. 
När jag känner efter är det excakt det som min kropp behöver. 
När jag väl tagit steget mot att bli lite mer lugn kändes det väldigt rätt. 

Hade jag varit mitt gamla jag hade jag t.ex legat här och vridit och vänt mig för att jag inte kunde ha min fest ikväll. Samt varit jätteuppgiven igår för att jag inte fick fira min födelsedag. Men det går faktiskt jättebra. Och de där tankarna fins inte alls i mitt huvud.


Så tyck inte synd om mig, jag har det jättebra. 
Hoppas bara att det här går över till på torsdag. För då är det Manchetsre som gäller.