brightlovelight

Jag känner min kropp väldigt bra. Problemet är ibland att jag inte vill lyssna på den. Som det här med att ta det lugnt, mitt ständiga problem. Men i år har jag varit väldigt duktig med det. Eftersom det var mitt löfte till mig själv på tolvslaget i Göteborg.

Det jag ville komma till att jag är glad att jag är duktig på att känna efter vad som händer i min kropp. Jag vet fort om det är något som inte står rätt till, eller om det är något speciellt som kommer att hända. 
Eftersom jag varit väldigt sliten och mått ganska illa, samt svimmat på sista tiden, är det några av mina vänner som trott att jag är gravid. 
Det hade varit jättejobbig att behöva fundera på om jag var det eller inte. Det är inget man vill gå och oroa sig för, som det skulle vara i mitt fall. Barn är jättegulliga, men vart skulle jag ha plats för en bebis? I min utdragsbara låda eller?
Så det får alltså vänta med barnafödandet ett tag.

Nej, jag är glad att jag inte behöve roroa mig för detta. Då jag känner min kropp väl vet jag att det är absolut inget barn på gång. Allt käns som vanlig och jag börjar dessutom få lite finnar, vilket innebär att det snart kommer lite gelehallon coh hälsar på.