brightlovelight

Apropå min "dikt" i förra inlägget.
Tycker verkligen synd om hunden. (Om mig också för den delen. Hela min dag är förstörd för jag fick max en timmas sömn inatt.) Fast är värst för hunden som säkert kände sig förtvivlad och övergiven. Gick in och försökte lugne henne gång på gång, men så fort jag gick tillbaka till min lägenhet var det samma visa om igen.
Jag har inte hjärta att sova när jag hör att någon mår dåligt. Det går bara inte. 
Jag kan inte dra täcket över huvudet, trycka in öronpropparna så långt jag bara kan och ignorera problemet.

Nyss gick jag in och gav henne massage i en halvtimma. Då somnade hon äntligen som en stock. Jag hade inte hjärta att gå då. Men nu är det löst så här ska det sovas.

God natt på er;)