Satt på prov!
Idag har min teori som jag lever efter blivit satt hårt på prov. Den teorin är att jag ska kunna bero helt på mig själv i vilket humör jag är. Att jag kan komma upp ifrån deppträsk eller mildare med hjälpt av mig själv och mitt tankemönster. För visst har hjärnan en tendens att ställa till det för oss ibland om man inte ser upp?
Klart det är toppen om man blir hjälpt på traven ibland med bra musik och goa vänner. Men jag vill inte behöva det. Det är skillnaden. När man kommer över det träsket, att inte be höva, blir man istället extra glad över andras pepp när det händer. Men det är bra att veta att man kan klara sig ur jobbiga situationer själv också. Annars blir det nästan som en drog man tar, fast i en annan form, om man ska bero på andra i hur man mår.
Hela veckan har det legat ett litet lågtryck över mig och jag har verkligen behövt kämpa för att hålla huvudet över ytan. Men det har gått! Jag har sagt positiva saker till mig själv och tjoat och tjimmat på lagret även om jag inte alls känt för att vara glad. Tricket är att lura sig själv, för tillslut blir det äkta glädje som strömmar ur en.
Det är inte så att jag skjuter undan problemen eller är falsk, det är bara de negativa tankarna jag botar. De hjälper mig inte någonstans så varför ska jag sitta där och deppa ihop liksom.
Vad tycker du om denna idè?
Den bottnar i min åsikt att man inte ska vara beroende av andra för att leva sitt liv. Kör istället på och gör det du gillar. För då kommer de rätta människorna för din person vilja vara med dig för just den du är. Du får på så sätt en bättre vänskap/bättre kärlek eftersom du vågar visa exakt vem du är.
Mkt bättre än att försöka tvinga in människor i sina liv. En Win-win situation uppstår helt enkelt=)
Klart det är toppen om man blir hjälpt på traven ibland med bra musik och goa vänner. Men jag vill inte behöva det. Det är skillnaden. När man kommer över det träsket, att inte be höva, blir man istället extra glad över andras pepp när det händer. Men det är bra att veta att man kan klara sig ur jobbiga situationer själv också. Annars blir det nästan som en drog man tar, fast i en annan form, om man ska bero på andra i hur man mår.
Hela veckan har det legat ett litet lågtryck över mig och jag har verkligen behövt kämpa för att hålla huvudet över ytan. Men det har gått! Jag har sagt positiva saker till mig själv och tjoat och tjimmat på lagret även om jag inte alls känt för att vara glad. Tricket är att lura sig själv, för tillslut blir det äkta glädje som strömmar ur en.
Det är inte så att jag skjuter undan problemen eller är falsk, det är bara de negativa tankarna jag botar. De hjälper mig inte någonstans så varför ska jag sitta där och deppa ihop liksom.
Vad tycker du om denna idè?
Den bottnar i min åsikt att man inte ska vara beroende av andra för att leva sitt liv. Kör istället på och gör det du gillar. För då kommer de rätta människorna för din person vilja vara med dig för just den du är. Du får på så sätt en bättre vänskap/bättre kärlek eftersom du vågar visa exakt vem du är.
Mkt bättre än att försöka tvinga in människor i sina liv. En Win-win situation uppstår helt enkelt=)
Kommentarer
Trackback
