Trashig

Idag åkte jag och syster in till Mellerud för att köpa godis. Som om det behövs nu i påsk tänker du kanske, men ja tro mig. Här var tomt för godis efter lördagen och då åt jag faktiskt nästan inget. Och det vill jag göra på påsk.

Så tog vi bilen in till "stan". Innan vi gick in i butiken tänkte jag snabbt tanken att: hoppas jag inte springer på någon jag känner nu. För jag såg ju inte klok ut. Jag var dödstrött med påsar under ögonen och fett hår som jag försökt rädda i en knut på huvudet. ( Dock hade jag bra klädsel i alla fall)

Men sen tänkte jag att det får gå, jag vill inte vara så ytlig och ibland ser man mindre bra ut helt enkelt. Det får bli ett litet test för migsjävl att se om jag kan skippa att tänka på det)

Ja, gissa om jag såklart kände hela butiken då. Hehe. Kändes det som åtminstonde. Det gjorde inte så mycket att jag såg sliten ut, men jag orkade verkligen inte vara sådär trevlig som jag normalt är. Jättesynd!
Träffade t.ex Pernilla och Dennis. Pernilla är min gamla bästa vän tillsammans med Josefin under åren då vi gick på högstadiet. Vi hade grymt kul ihop men gled tyvär isär när vi gick på olika gymnasium. Är tråkigt att det ska vara så svårt att hålla kontakten även med en som man verkligen tyckt om såå himla mycket och en som man haft såå kul med. Men ibland räcker inte all vilja i världen till tydligen. Tror det beror lite på att man börjar skämmas för att man inte prioriterat vänskapen man har och får skuldkänslor. Och det är då man inte vågar höra av sig. För hur svårt är det egentligen att skriva ett litet sms iaf då coh då. Inte svårt alls faktiskt! Men som sagt, de där jädrans skuldkänslorna kommer in och förstör.
 
Är glad över att d everkar ha det underbart tillsammans, man får som en sol i magen när man ser att andra är lyckliga tycker jag=)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0