brightlovelight

jag drömde att jag bodde i en tetrisstad, där all arkitektur såg ut som om det kunde varit med i tetris.
Massor av färger och fyrkantiga linjer överallt. 

Jag gick runt på stan och fick plötsligt supernästäppa. Rotade i väskan efter nässpray men hittade ingenting. Kände att jag höll på att inte få lugt.
Fast en inre röst sa till mig att allt kommer gå bra. Då hittade jag sprayen. Fick snabbt upp den ur väskan sedan kunde jag andas igen.

Efter det hittade jag ett runt hål i en av tetrisväggarna. Det var det enda i hela staden som hade en annan form än fyrkantigt. Så jag gick in genom hålet. Bakom väntade en värld fylld av blå laguner, varma källor och underbart färgglada växter. Där plaskade jag runt tills jag vaknade.

När jag väl vaknade vaknade jag upp med en "supertäbbt" näsa till snöyra;)
Var en väldigt härlig dröm hur som helst=)

God morgon!

Jag var dock lite vrång idag, inte ofta det, men jag var så hungrig och då kommer mina sämre sidor fram.
Men så fort jag får mat så blir jag lugn igen;)


Summa sumarum blir att denna dagen får 4 toast av 5, som Benjamin säger.
Ha en underbar kväll och sov supergott nu!!

"Det bästa sättet att se Norge ta guld är på svensk TV"

Det är en person som det lyser om, som man kan krama om med en gång utan att det käns fel eller krystat, de man kan prata med allt om. Personer som gör en glad och som också blir glad av att se en. 


Det finns jättemånga underbara människor där ute, men älskar verkligen när jag stöter på någon som det bara säger klick med. Det är skillnaden mellan att träffa en person man gillar och ett guldkorn.

Det här är historien om en sådan person,
Det hela började med att jag i somras var på Blå för att se Vitalic. Då gick jag dit själv, vilket gjorde att jag fick kontakt med väldigt många. Det var en som stog ut. "Bartendern/garderobiären/allt i allot mannen".
Vi var verkligen på samma nivå.
Och jag förstog så fort jag såg honom att det här var en bra person.
Vi pratade lite då och då under kvällen när vi hann. Älskar sådana här möten!

Så sågs vi en annan gång i höst, då kom han ihåg mig. Blir så glad när folk kommer ihåg en, för då har jag gjort ett bra intryck. Tänkt vad många personer han träffar varje dag och ändå kom han ihåg mig=)
Den kvällen vi sågs igen var han väldig tupptagen så hann knapt säga något.

Sen igår, jobbade han på Blå igen.
Jag stog i kön för att lämna jackan och får ögonkontakt med honom, då fick jag världens finaste leende tillbaka. Ett uppriktigt sådant. Älskar!
När jag kom fram fick jag en kärleksfull kram av honom. Vi känner inte ens varandra, men det käns bara sådär rätt, som det gör med vissa. 
Sedan pratade vi lite här och där, sa lite snabba saker till varandra, för han jobbade ju som sagt.
Då klockan blir kvart i 4 har de flesta människorna lämnat lokalen och han fick lite tid över. 
Som jag misstänkte visste jag att jag gillade hans personlighet, men nu vet jag att han är en superhärlig människa och ett väldigt fint guldkorn till person=)

Han sa att han tycker jag bara strålar av lycka och att han bir glad varje gång han ser mig.
Jag svarade tillbaka att jag alltid blir så glad när jag ser honom också. För det blir jag.
Ser fram emot nästa gång jag ser honom! Om min magkänsla är bra den gången tänker jag höra om han vill ses och hänga någon dag. För jag tror verkligen vi hade haft superkul som vänner!

Så gick kvällen mot sitt slut, portugisen hämtade min jacka och mina saker, kramade om mig och sa "ta hand om dig nu". Efter det gick jag ut i natten. 

Ser lite kul ut med de små cirklarna i håret, men fint kommer det bli!
När du kollar den här bildne kommer du förstå vad det är för "cirklar" jag pratar om att du ska göra=)

Oj då, råkade köpa fel storlek också., Har ju 45 jag;)
Neeee, men det är hur som helst bättre att de är för stora än för små.

Idag är en bra dag=) Tja la lala la=)

Såklart kan jag också passa den lille parveln i och för sig;)

Bye bye black=)



Welcome colours!!